ZAKE NAIO

Sitter här nu oss Hebbe o ukka, tar igen mig efter gårdagens bravader. Det som eg skulle vart en relativt lugn tillställning slutade i att uFo sov hos thessa och spydde som en kalv. Varför säger man så? jaja, vilket fall. Min tidigare intagna mat stod som i kaskader ut truten på mig och spraymålade insidan på toaletten på ett ytterts obehagligt, och icke så trevligt sätt. Men det känndes ändå befriande må jag säga, att bete sig som en 12åring på 2 folköl igen va en alldeles underbar känsla, om man bortser från den underbara smaken i munnen, träningsvärken i magen av allt hulkande. Men annars så var det guld!

/// VAD VAR DET SOM HÄNDE?

Eller,.. när jag blev Pappa. Man ligger där och sover, natten till tosdagen. Kl är ca 01.50. Jag hör hur Sara pratar telefon, i vardagsrummet. Mina första tankar skall vi inte rada upp här. Men mitt i samtalet hör jag : Men vattnet gick just. Ja, i sängen. Och det slutar inte. Här ngnstans har jag gått från att ligga, vara sur och trött, till att sitta upp, ligga ner igen, stå upp, och återigen ligga. Jag var nog inte den piggaste varelsen på jorden, men jag vill inte direkt kalla det trött heller. Är det dags nu? Vi blir iaf ombedda att komma till Sjukan. Vem ringer vi? Ehh. Robban. Ja visst. Så vart det. Efter en kvart sitter vi i bilen mot sjukan. Och jo då. Vattnet hade gått, och allt såg bra ut. Om inte Elin kom inom 3 dygn, så skulle Sara bli igångsatt. Men den snälla tjejen som tog emot oss sa att det nog skulle vara inom det närmsta dygnet iaf. Hem, sova. Jag sov iaf. Sara gav väl upp närmare 6, då hon lämnade sovrummet. Själv sov jag rätt bra. Till kl 8, då det börja

Använder Blogger

Hela den där biten.